Sommarbloggarna: Leyla Larsson om att skaffa en ny hobby

Jag måste skaffa mig en hobby. Skrivandet är ett stort intresse för mig men mina vänner tycker inte det räknas. Det är tydligen inte socialt accepterat att sitta inne på sin kammare och skriva, om man inte heter Läckberg i efternamn då. När jag var yngre gjorde jag alltid listor och självklart hade jag en lista på ”Saker att göra innan jag dör”. Jag hittade den där listan i en svart låda inklämd under sängen för några veckor sedan. Simma med delfiner. Hoppa fallskärm. Hoppa bungyjump. Flytta till Australien. Köpa en karibisk ö. Och sen längst ner på listan hittar jag det. Min nya hobby. Bli surfproffs. Hur svårt kan det vara egentligen. Kollega med Kelly Slater. Det låter fint. Jag älskar äventyr och säger aldrig nej till en utmaning så jag packade väskan och reste på surfsemester. Nu i efterhand har jag insett att proffskarriären nog är lagd på hyllan. Ni ska få veta varför.

Kelly Slater. Släng dig i väggen!

Det är torsdag när vi kommer fram till San Sebastian i norra Spanien. Detta ska tydligen vara Europas surfmecka och det märks. Överallt ligger olika surfshopar och i vattnet kryllar det av både nybörjare och professionella surfare som slåss om vågorna. Jag och Karro, som jag har lyckats lura med mig på resan, går in i en butik för att hyra surfbrädor. Väl därinne försöker instruktören sälja surflektioner till oss för femtio euro per person men jag säger bestämt att vi minsann inte behöver någon lektion. Allt vi behöver är surfbrädor och vågor. Efter ungefär en timmes surfing har jag fått hybris och funderar på om det här med en surfkarriär kanske ändå är något att satsa på. Men fem minuter senare har jag börjat omvärdera mina tidigare tankar. Jag inser att jag paddlar som en idiot utan att komma någonstans. Inne på stranden ser jag att det är röd flagg. Jag sitter fast i strömmen och jag kommer allt närmare klipporna. Till slut finns det ingen utväg. Jag börjar frenetiskt vifta med armarna och skrika på hjälp. När jag ligger där helt hjälplös börjar jag fantisera om att bli räddad av en snygg livräddare i röda shorts. Helt plötsligt är han där. Det är surfinstruktören som jag en timme tidigare irriterat fräst åt att jag minsann inte behövde en surflektion.